Da anbefaler vi å lese artikkelen til Alyssa Briteramos: «Punking: How appropriation revitalised it and the role institutions play in the protection and longevity of this elusive art».
Den ble nylig publisert i den siste utgaven av Nordic Journal of Dance (Volume 14(2) 2023), og kan leses her (side 22).
Sammenfatning:
På Los Angeles gator i början av 1970-talet dök en dansstil, vid namn Punking upp. Det skedde samtidigt som medborgarrättsrörelsen tog fart. I de underjordiska HBTQ+-klubbarna i LA var det en grupp BIPOC-queermän som utvecklade Punkingen. Det var en blandning av skarpa, överdrivna poser och rörelser inspirerade av Hollywood-filmer och popkultur. Där och då skapade de en helt ny konstform som speglade deras identitet och som i sin tur blev en politisk frihetsrörelse för en grupp unga queermänniskor som växte upp i en miljö där det var olagligt och farligt. I slutet av 1980-talet kom dansen att bli mindre framträdande och det höll i sig under hela 1990-talet. Stilen glömdes bort. Influenser fanns kvar och de påverkade utvecklingen av jazzdans liksom stilar som House och Vogue. Punkingen kom alltså att påverka dansens olika uttryck i praktiken men i danshistorieskrivningen blev den aldrig inkluderad.
I min text kommer jag att diskutera kring frågor som hur en dansstil kan glömmas bort för att ett antal år senare återigen bli viktig att bevara. Jag kommer även att belysa vikten av att dansstilen introduceras till fler och får de resurser som behövs för att återerövra en status som konstform.
Artikkel om Punking/Whacking/Waacking i Nordic Journal of Dance
Har du lyst til å bli bedre kjent med, og dykke ned i historikken til stilen Punking/Whacking/Waacking – som er dansestilen til årets Dansens Dager-ambassadører Ida Louise Sundby og Ronald Belaza?
